Vad är hälsporre (plantar fasciit) – och varför får man det?

Publicerad: 22 mars 2026 · Senast uppdaterad:Mars 2026 Artikeln bygger på aktuella kliniska riktlinjer för plantar fasciit.




Du vaknar en morgon med ett ovanligt obehag under framsidan av hälen. Du sätter dig vid sängkanten, vickar lite på tårna – men känslan försvinner inte. Du ställer dig upp och tar ditt första steg.

När foten möter golvet träffar en skarp, huggande smärta under hälen. Det känns som att trampa på en spik.

Smärtan håller i sig under förmiddagen men avtar gradvis när du rört på dig ett tag. Ingen skada. Inget fall. Inget du kan peka på.

Det här är de klassiska första tecknen på hälsporre.



    Innehåll

    • Vad är hälsporre och varför gör det ont?
    • Vad är plantar fasciit?
    • Typiska symtom
    • Varför uppstår hälsporre?
    • Varför är det svårt att bli av med?
    • Behandling – vad fungerar?
    • Svenska primärvårdsriktlinjer
    • Sammanfattning
    • Medicinska referenser

    Vad är hälsporre – och varför gör det ont i hälen?

    Begreppet hälsporre används ofta som samlingsnamn för smärta under hälen. Rent medicinskt syftar det på en benpålagring (calcaneal spur) på undersidan av hälbenet.

    Det som i de flesta fall orsakar smärtan är dock inte benpålagringen i sig, utan en överbelastning av plantar fascia.


    Vad är plantar fasciit?

    Plantar fascia är den kraftiga bindvävssträngen som löper längs fotsulan från hälbenet till framfoten. Den stödjer fotvalvet, absorberar belastning och stabiliserar steget.

    Plantar fasciit uppstår när denna struktur utsätts för upprepad belastning som överstiger vävnadens återhämtningsförmåga.

    Plantar = under foten · Fascia = bindväv · -it = inflammation Bokstavligen: inflammation i bindväven under foten.

    Traditionellt har tillståndet beskrivits som en inflammatorisk process. Modern forskning visar dock att det ofta rör sig om en överbelastningsrelaterad degenerativ förändringsnarare än en klassisk inflammation.


    Typiska symtom

    • Morgonsmärta – skarp, huggande smärta vid de första stegen efter vila
    • Lokal ömhet – tydlig smärtpunkt rakt under hälbenet
    • Smärta efter inaktivitet – besvären återkommer efter längre perioder av sittande eller stående
    • Gradvis förbättring – smärtan minskar ofta när foten "värmts upp"
    • Förvärring vid hög belastning – lång promenad eller stående arbetsdag kan intensifiera besvären

    Smärtan kan komma smygande och förvärras över tid om belastningen fortsätter vara hög.


    Varför uppstår hälsporre?

    Hälsporre utvecklas när belastningen på plantar fascia överstiger vävnadens kapacitet att återhämta sig. Det handlar om en gradvis belastningsobalanssnarare än en plötslig skada.

    Riskfaktorer som identifierats i kliniska studier inkluderar:

    • Långvarigt stående arbete eller hög daglig stegvolym
    • Hårt underlag
    • Snabb ökning av träningsmängd
    • Nedsatt rörlighet i vadmuskulatur och akillessena
    • Ökad kroppsvikt
    • Plattfot eller uttalat högt fotvalv

    Varför är det svårt att bli av med hälsporre?

    Många upplever att smärtan kommer och går – vilket kan skapa en känsla av att problemet aldrig riktigt försvinner. Det finns flera förklaringar till detta:

    Kontinuerlig belastning. Till skillnad från många andra överbelastningsskador är det svårt att helt avlasta foten. Varje steg innebär ny mekanisk stress på den redan irriterade vävnaden.

    Kvarstående belastningsmönster. Om den underliggande orsaken till överbelastningen inte åtgärdas fortsätter den mekaniska stressen – även när smärtan tillfälligt avtar.

    Långsam läkning. Plantar fascia har relativt begränsad blodförsörjning jämfört med muskelvävnad, vilket gör att återhämtningsprocessen tar tid.

    Utan anpassning av belastning och rörelse riskerar tillståndet att bli långvarigt eller kroniskt.

    Behandling av hälsporre – vad fungerar?

    Behandlingen syftar till att minska belastningen på plantar fascia och skapa bättre förutsättningar för läkning, kombinerat med övningar som stärker fot- och underbenets muskulatur.

    1. Avlastning och stöd

    Kliniska riktlinjer rekommenderar fotortoser (skoinlägg) som en del av behandlingen vid plantar fasciit, särskilt under de första månaderna. Genom att stödja fotvalvet, fördela trycket jämnare och minska punktbelastningen under hälen kan draget i plantar fascia reduceras.

    För personer med hög daglig belastning kan ett stabiliserande skoinlägg vara ett viktigt komplement – och i vissa fall även användas förebyggande.

    👉 Läs mer om våra stötdämpande skoinlägg som ger avlastning och komfort för hälen!

     

    2. Belastningsanpassning

    Tillfälligt minskad belastning kan vara nödvändig – exempelvis genom att undvika plötslig ökning av promenadsträcka eller högintensiv träning. Rätt skoinlägg kan under denna period bidra till att avlasta foten och möjliggöra fortsatt aktivitet i vardagen.

    3. Rörlighet och gradvis uppbyggnad

    Rörlighetsträning och successiv uppbyggnad av vävnadens tålighet rekommenderas som komplement till övrig behandling. Fokus läggs på vadmuskulatur, akillessena och fotens inre muskulatur.


    Hur behandlas hälsporre enligt svenska primärvårdsriktlinjer?

    Enligt svenska primärvårdsriktlinjer behandlas plantar fasciit i de flesta fall med konservativa åtgärder – exempelvis avlastning, stretching, stabila skor samt prefabricerade skoinlägg som stödjer fotvalvet och avlastar hälen.

    👉Läs mer i AKO Skånes riktlinjer för primärvård vid plantar fasciit

     

    👉 Läs mer i AKO Skånes riktlinjer för primärvård vid plantar fasciit.


    Sammanfattning

    Hälsporre (plantar fasciit) är en överbelastningsrelaterad smärta i fotens bindväv. Smärtan uppstår när plantar fascia utsätts för mer drag än vad vävnaden hinner återhämta sig från.

    Nyckeln till förbättring är att:

    • Justera belastningen
    • Ge foten rätt förutsättningar för återhämtning
    • Utföra riktad stretching och styrketräning
    • Ha tålamod med läkningsprocessen

    Med rätt åtgärder har kroppen i de flesta fall god förmåga att läka. För många handlar förbättring inte om en enskild åtgärd, utan om att kombinera rätt belastning, rörelse och stöd i vardagen.

    👉 Här hittar du mer information om våra skoinlägg!


    Medicinsk information

    Innehållet i denna artikel bygger på etablerad klinisk kunskap och publicerade riktlinjer inom ortopedi och rehabilitering:

      • Region Skåne. Plantar fasciit – vårdriktlinjer för primärvård. vardgivare.skane.se
      • Martin RL et al. Heel Pain—Plantar Fasciitis: Clinical Practice Guidelines. J Orthop Sports Phys Ther.
      • Hawke F et al. Foot orthoses for plantar heel pain.Cochrane Database Syst Rev.
      • Buchbinder R. Plantar Fasciitis. N Engl J Med.
      • Riddle DL et al. Risk factors for plantar fasciitis. J Bone Joint Surg.

    Artikeln är avsedd som generell information och ersätter inte individuell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Vid kraftiga besvär eller utebliven förbättring bör du kontakta legitimerad vårdpersonal.